Isabelles hud blev bara värre och värre. Det bildades en massa vätskande blåsor och hon fick sår i eksemen som också blev infekterade. Hon sökte hjälp och försökte med olika salvor och receptbelagds.
- Det enda som hjälpte var kortisoncrémerna. Med de var så starka att jag bara kunde använda de under en begränsad tid. Därefter trappade jag ner efter ett bestämt schema så att tillförseln av kortison fasades ut, Men då kom också eksemen tillbaka.
Isabelle kände att så här kunde hon inte ha det. Det var inte bra för hennes kropp. Klådan var förfärlig och störde henne, inte bara på nätterna utan också i vardagen då hon hela tiden måste tänka på att skydda eksemet. Hon ville inte visa det inför andra och bar därför gärna halsduk och handledsvärmare.
Isabelle är nybliven sjuksköterska och arbetare på akutmottagningen i Karlstad.
- I och med att jag jobbar på sjukhus utsätts jag också för en massa bakterier som lättare fastnar om man har sår och öppen hud. Och samtidigt vet jag inte vad jag då för med mig till patienterna. En studiekamrat, även hon med atopiskt eksem, hade fått höra om en studie som skulle genomföras på människor med hudproblem.
- Hon berättade det för mig eftersom hon visste att jag hade det jättejobbigt. Så vi bestämde oss för att delta båda två.
